När Slussen byggs om ges en möjlighet att bygga ut Mälarens avtappningskapacitet - det vill säga göra det möjligt att tappa ut större mängder vatten ur Mälaren till Östersjön. Därigenom minskar risken för översvämningar i hela Mälardalen och dricksvattnet säkras för cirka två miljoner människor i Mälardalen.
Ny reglering av Mälaren
Sedan 1940-talet har Mälarens vattennivå reglerats genom kanaler och luckor i Stockholm och Södertälje. Mälarens vattennivå ändras genom att luckorna öppnas eller stängs när vattennivån sjunker eller stiger till en viss nivå.
Stockholms stad har, i samarbete med bland annat SMHI, tagit fram ett förslag på ny reglering av Mälarens vattennivå och utbyggd avtappningskapacitet. Den nya regleringen syftar till att minska risken för översvämningar runt Mälaren, minska risken för låga vattenstånd samt förhindra saltvatteninträngning.
Den 20 augusti 2015 fick staden nya tillstånd enligt miljöbalken för att bygga om Slussen och reglera om Mälaren. I dessa tillstånd ingår arbeten och nya anläggningar i vatten samt grundvattenbortledning i samband med dessa.
Slussen klimatanpassas för hela sin livslängd
Nya Slussen byggs för att hålla i ungefär 100 år, vilket är normalt för den här typen av konstruktion. Anläggningen anpassas för att klara den havsnivåhöjning som är sannolik under sin livslängd.
En viktig del i planeringen för Slussens ombyggnad är arbetet med att minska översvämningsriskerna i Stockholm och i Mälardalen. Projektet tar höjd för en höjning av havets nivå med cirka 1 m på global nivå, vilket med landhöjningen inräknad innebär en havsnivå som är cirka 0,5 m högre än idag i Stockholmsområdet. Det innebär att nya Slussen anpassas till den havsnivåhöjning som SMHI bedömer som sannolik inom anläggningens livslängd på 100 år.
Även om klimatanpassning är en viktig del i måste den nya anläggningen också planeras för att fungera i dagens klimat och ta hänsyn till den befintliga stadsmiljön, inte minst den kulturhistoriskt känsliga miljön i Gamla stan. Att anpassa Slussen till nivåer långt över den sannolika havsnivåhöjningen skulle påverka stadsbilden och kulturmiljön negativt.